8–18 m
spricklängd
30–45 cm
borravstånd
1–3 dagar
arbete på plats
Kemiinjektering i källarvägg används när sprickor i platsgjuten betong eller äldre grundmurar börjar släppa igenom fukt, lukt eller droppande vatten. I källare på Södermalm, Stockholm förekommer den här typen av arbete i souterrängplan, förråd och tvättutrymmen där väggarna står mot mark och där små rörelser, ålder, saltutfällningar och återkommande fuktbelastning gör att en smal spricka utvecklas till ett tätproblem.
Så tätas sprickor i källarvägg med injektering
Metoden bygger på att sprickan öppnas upp i den mån ytan kräver, rengörs och förses med injekteringspackrar längs hela skadans sträckning. Borrhål sätts normalt växelvis från båda sidor om spricklinjen i ungefär 45 graders vinkel så att hålen skär sprickan inne i väggen. Avståndet mellan hålen ligger ofta kring 30 till 45 centimeter, men minskas där sprickan förgrenar sig eller där aktivt vatten syns. Innan injekteringen startar tätas ytan mellan packrarna med snabbhärdande massa så att materialet pressas in i konstruktionen i stället för att rinna ut på väggsidan.
Val av injekteringsmaterial
Två materialtyper förekommer ofta. Polyuretan används där vatten tränger in aktivt och där en expanderande reaktion behövs för att stoppa läckage snabbt. Epoxi väljs i stället när sprickan är torr eller bara lätt fuktig och där målet även är att återge viss sammanhållning i betongen. I källarväggar under marknivå används ofta en första injektering med snabbreaktiv polyuretan för att stoppa vattenflödet, följd av en andra omgång med ett mer stabilt harts där sprickbredd och väggens skick tillåter det.
Trycket anpassas efter väggens tjocklek och sprickans karaktär. För högt tryck riskerar att skapa nya sidokanaler, medan för lågt tryck ger dålig inträngning. Därför fylls sprickan stegvis, oftast nerifrån och upp, tills material visar sig i nästa packer eller i sprickans högre del. När massan har härdat kapas packrarna bort och ytan slipas eller putsas igen beroende på om väggen ska lämnas synlig, målas eller förses med nytt invändigt ytskikt.
Förarbete, fuktbedömning och kontroll av väggen
Sprickans läge säger mycket om orsaken. Lodräta sprickor uppstår ofta vid krympning eller mindre sättningar, medan diagonala sprickor kan tyda på rörelser som behöver följas upp innan tätning räcker som åtgärd. Ytan borstas ren från färg, putsrester och salter så att sprickmönstret blir tydligt. I äldre källare förekommer flera överlagrade skikt med färg och puts, och då friläggs betongen eller murverket lokalt för att injekteringen ska hamna i rätt del av konstruktionen.
När kompletterande åtgärder behövs
En invändig injektering stoppar vattenvägen i själva sprickan, men den löser inte alltid hela fuktbilden. Om väggen samtidigt visar breda fuktzoner, bomputs eller kraftiga saltutfällningar kan dränering, utvändig tätning eller förbättrad avledning av dagvatten behöva ses över. I utrymmen som senare ska inredas är det också vanligt att kontrollera luftspalt, golv-vägganslutning och anslutningar runt genomföringar så att inte fukten söker nya vägar när sprickan väl är stängd.
Tekniska krav i källare under mark
Betonglagning och tätningsarbete i källare behöver anpassas till underlaget och till hur utrymmet används efteråt. Om väggen ingår i ett våtrum styrs efterföljande ytskikt av GVK:s branschregler eller Byggkeramikrådet och BBV, beroende på om ytan får plastmatta eller keramiska plattor. Där ny el dras i anslutning till den öppnade väggen måste elarbetena utföras enligt Elsäkerhetsverkets krav av behörig elinstallatör. Dammbildning, borrning och hantering av kemiska produkter sker också med hänsyn till Arbetsmiljöverket, särskilt i trånga källargångar med begränsad ventilation.
Ytor som återställs efter injektering
Efter att sprickan är tätad återställs väggen med bruk eller reparationsmassa som passar underlaget. På äldre väggar med kalkcementputs används ofta en diffusionsöppen uppbyggnad så att kvarvarande byggfukt kan vandra ut kontrollerat. Täta färger undviks ofta direkt på källarväggar mot mark, medan silikatfärg eller annan mineralisk behandling fungerar bättre där underlaget behöver kunna andas.
Liknande arbeten i källarväggar under marknivå
Spricklagning med kemiinjektering används i källare där fukt kommer in genom en tydlig spricklinje, genom gjutskarvar eller runt genomföringar. Arbetet omfattar normalt rengöring, borrning, montering av packrar, injektering med anpassat harts och återställning av ytan så att väggen kan användas vidare utan dropp, fuktvandring eller lukt från marktryckta delar.
I äldre hus behöver underlaget ofta friläggas mer än man först tror eftersom puts, färg och salter döljer sprickans fulla sträckning. Där aktiv vatteninträngning förekommer används en materiallösning som reagerar mot fukt och fyller sprickans hålrum innan väggen lagas igen. Arbetet brukar planeras så att källaren kan hållas så ren som möjligt under borrning och slipning.
- ✓ Lokalisering av spricka, sidogrenar och läckpunkter
- ✓ Borrning och montering av injekteringspackrar
- ✓ Injektering med polyuretan eller epoxi beroende på fuktläge
- ✓ Borttagning av packrar och lagning av väggytan
- ✓ Bedömning av behov av kompletterande fuktåtgärder
Står du inför sprickor i källarvägg?
Beskriv arbetet i formuläret här intill så blir det lättare att komma vidare med rätt hjälp för spricklagning och tätning.